Här presenteras exempel på generella tillämpningar av hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling på systemnivå.
Hälsofrämjande samhällsplanering – för folkhälsa och social hållbarhet. Arbetet med Hälsofrämjande samhällsplanering ska leda till en tvärsektoriell samverkan mellan professionerna i planering, miljömedicin, miljö, social hållbarhet och folkhälsa för att skapa nya vägar för kunskapsutbyte.
Hälsofrämjande samhällsplanering i Norrbotten. Region Norrbotten samordnar ett regionalt nätverk för att i samverkan med kommuner och regionala aktörer främja attraktiva livsmiljöer genom hälsofrämjande samhällsplanering. Genom samverkan vill vi hitta gemensamma budskap om gestaltad livsmiljö som förenar de båda sakområdena fysisk planering och folkhälsa
Helsingborgs livskvalitetsprogram. Livskvalitetsprogrammet är Helsingborgs stads program för hållbar utveckling. Det sätter människan i centrum och fokuserar på att förbättra de förutsättningar som vi människor behöver för att må bra.
Stöd i arbetet för hälsofrämjande miljöer. Folkhälsomyndigheten har samlat olika stöd för att göra hälsa till en drivkraft vid planering, utformning och förvaltning av den fysiska miljön. Här finner du argument, checklista, mall för åtgärdsplan och en länksamling. Stödmaterialet syftar till att genomgående stärka en god och jämlik hälsa i våra boende- och närmiljöer.
Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid – hållbarhetsmål och stadsbyggnadsprinciper i samma dokument. En levande stad utgår från människan. Den är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden och det finns en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet
Hälsa först! En exempelsamling. Boverket har identifierat temaområden där samhällsplaneringen spelar stor roll för att uppnå en god och jämlik hälsa och ger exempel på hur man ibland med små enkla medel och ibland med lite större och mer långtgående insatser kan skapa förändring. Alla exemplen har dock en sak gemensamt – de sätter hälsan först och skapar förutsättningar för en hållbar utveckling.
Platskompassen är ett verktyg för att strukturera dialog med och mellan invånare om ett område. Genom att belysa både de fysiska och sociala aspekterna – och hur de hänger ihop – ges en helhetsbild av platsens styrkor och utmaningar. Det bidrar till att närområden och lokalsamhällen utvecklas till trygga, inkluderande och goda miljöer att leva i – för alla. Verktyget bygger på 14 teman, där varje tema innehåller huvudfrågor och hjälpfrågor som leder samtalet framåt.
Det behöver inte vara så svårt att leva hållbart – mycket du gör är ju redan omedvetet medvetet. Malmö stad har tagit del av vad forskarna säger och tittat på vad andra organisationer gör och landade i att skapa en webbplats, där fokus skulle ligga på lokala möjligheter och matnyttig information utan pekpinnar – saker du som privatperson kan göra för klimatet i vardagen, ofta utan större ansträngning.
Munkmodellen. För att integrera Agenda 2030 i kommunens arbete har Tomelilla kommun valt att arbeta med munkmodellen som ett sätt att visualisera ekonomin. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi, till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. Modellen har fått sitt namn från sin cirkelform, som liknar en munk.